PiteBos energieffektiviseringsresa började redan 1992, då började ett arbete med att energieffektivisera, så som man gjorde då. Det arbetet såg minst sagt annorlunda ut mot hur man bedriver energieffektivisering idag och handlade i princip om att laga eller byta ut trasiga eller dåligt fungerade delar i fastigheters tekniska system.
– Vi jobbade mer som ”maskinister” där vi reparerade och lagade saker själva. Fram till 2007 lyckades vi ändå spara 20 % vilket medförde att när Skåneinitiativet sjösattes inom Sveriges Allmännytta 2008 så innebar det för oss att vi skulle spara ytterligare 20 % vilket ju då kändes som en rejäl utmaning, säger Andreas Engström, Fastighetschef på PiteBo.
Hur tog ni an den uppgiften, och vad såg ni för möjliga åtgärder som ni kunde göra då?
– Initialt kändes som en utmaning, men vi kände våra fastigheter rätt bra och det fanns många förbättringsåtgärder och insatser att göra i våra fastigheter så vi hade väl ganska goda förhoppningar om att kunna nå målen, det krävdes bara support och uppbackning från ledning och styrelse för att kunna göra det, vilket vi fick, uppger Kenneth Söderlund Energicontroller på PiteBo.
Till år 2012 hade vi sparat ytterligare 20 % och klarat målen i Skåneinitiativet, främst genom vad som brukar benämnas som traditionella åtgärder i beståndet som att se över VVC, fönster, pumpar etc. Men lite ny teknik började dyka upp och vi var till exempel tidigt ute som satte in innegivare i samtliga 4 000 lägenheter, redan 2011.
– Vi har en driftgrupp som bygger varandra och delger varandra problem och lösningar vilket gör oss bättre och bättre på att hitta och lösa problem som uppstår. Internt har vi fått förtroendet genom åren genom att presentera lösningar och åtgärder som gjort skillnad, säger Kenneth.
Hur har då resan fortsatt sedan dess? Nu börjar vi komma in i en period då väldigt mycket ny teknik börjar göras tillgänglig. Hur såg ni på det, och hur utvärderade ni möjliga vägar framåt?
– 2018 sjösattes nästa initiativ då Sveriges Allmännytta lanserade Klimatinitiativet, där vi utmanades att kapa ytterligare 10% fram till år 2030 med 2007 års basår. Det hade som du säger börjat dyka upp mycket ny teknik som vi var nyfikna på främst på mjukvarusidan med smarta sätt att styra och optimera. Tidigare var det mer fokuserat kring hårdvara, mätning och nya typer av produkter.
– Vi var lite motvilliga i att köpa fler prylar, då vi redan hade vår inomhusmätning, och tittade snarare på sätt att bygga vidare på den mätdata som vi fick in den vägen för att få en hävstång på våra analyser och för att kunna arbeta mer proaktivt med åtgärder kopplat till vårt bestånd. Vi hade skapat oss själva goda förutsättningar och kunde till exempel koppla upp våra fastigheter till Kionas SCADA-plattform Web Port i syfte att få översikt på våra fastigheter, hitta fel proaktivt och utföra förbättringsåtgärder på en mer strategisk nivå än tidigare, säger Andreas
Man pratar i branschen om att man har redan har gjort alla lågt hängande frukter i form av energieffektiviseringsåtgärder i sina fastigheter, men AI-styrning är en lågt hängande frukt som man för 5-10 år sedan inte trodde fanns.
– När väl Web Port fanns på plats så var det ett enkelt steg att ta och koppla på Kionas AI-styrning som en injektion in i Web Port helt mjukvarumässigt. Vi testade först att bara koppla på AI-styrningen för att kunna utvärdera nyttan eller effekten av intelligensen i vårt bestånd. Vi valde sedan att även implementera analysplattformen Edge där vi nu har helt nya möjligheter till analys, driftoptimering och kontroll, säger Andreas.
– Man pratar i branschen om att man har redan har gjort alla lågt hängande frukter i form av energieffektiviseringsåtgärder i sina fastigheter, men AI-styrning är en lågt hängande frukt som man för 5-10 år sedan inte trodde fanns.
Andreas, ni nämner många positiva effekter av att koppla upp, mäta och analysera och ni pratade tidigare om att ni vill få en hävstång på era investeringar. Upplever ni att ni har fått det?
– Kionas lösningar fyller många av våra behov. Dels är det en viktig del i vårt arbete att nå våra hållbarhetsmål, och dels vill vi såklart göra smarta investeringar och åtgärder som är rätt för oss. Ett exempel på det är när vi införde AI-styrningen. Det är en ren mjukvaruintegration som bygger på vår befintliga teknik och hårdvara och på så sätt förser den med ny funktionalitet och förlänger på så sätt livslängden på det vi redan investerat i.
Tre viktiga faktorer som jag vill lyfta fram är:
- Eftersom det är en låg startkostnad för att implementera lösningen får vi en snabb och hög avkastning på ROI-kalkylerna.
- Systemet jobbar dygnet runt, årets alla dagar med att driftoptimera anläggningarna och identifierar de anläggningar som avviker, vilket ger vår egna organisation mer tid att fokusera på de byggnader som behöver åtgärdas.
- För oss är hyresgästen alltid nummer ett, och en effektiv drift i fastigheten i andra hand, med det är ett samspel för att uppnå en god komfort och optimal energianvändning där vi hela tiden tävlar med oss själva.
– Slutligen vill jag även lyfta fram värdet av en smidig implementering av Kiona. För oss var och är det viktigt att de företag vi väljer att jobba med har en erfarenhet och kunskap kring fastigheter, tekniska system och driftoptimering. Det är viktigt för att projektet skall implementeras smidigt och för att det löpande dialogen skall ge oss en 1+1=3-effekt där vi kan bolla idéer, få förslag och även lämna ifrån oss feedback som tas omhand av kunnig personal, avslutar Andreas.
Tack för pratstunden och kul att ses här på HBV:s Hållbara Dagar!
Vill du veta mer om hur du kan energioptimera med AI?