Byggnader står för cirka 40 % av all energiförbrukning i EU och står för omkring 36 % av EU:s energirelaterade utsläpp av växthusgaser. (Direktiv (EU) 2024/1275, skäl 6). För att hantera detta införde EU direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) – den viktigaste uppsättningen regler för att minska energianvändningen i byggnader och de utsläpp de skapar.
Varför är detta viktigt nu? Den stora omarbetningen av direktivet trädde i kraft 2024 och är redan gällande, och de första tidsfristerna närmar sig snabbt. Om du äger, förvaltar eller driver byggnader – från kontor och butiker till hela fastighetsportföljer – kommer dessa regler att påverka hur du planerar renoveringar, byter värmesystem och rapporterar energianvändning.
I det här blogginlägget får du en tydlig bild av vad EPBD är, varför det är viktigt, vilka huvudkrav du måste uppfylla, vilka tidsfrister du bör hålla koll på och vilka praktiska åtgärder du kan vidta redan nu för att förbereda dig.
Vad är EPBD?
EPBD är EU:s viktigaste regelverk för att minska energianvändningen i byggnader och utsläppen de genererar. Det introducerades redan 2002 och har sedan dess justerats under årens lopp. Den stora omarbetningen kom 2024 som ett direktiv (EU). 2024/1275, som trädde i kraft den 28 maj samma år. (Europeiska kommissionen, direktivet om byggnaders energiprestanda)
Bryssel sätter de övergripande målen. Varje land inför sedan sin egen version i den nationella lagstiftningen, anpassad efter landets klimat, dess byggnader och särdrag. Reglerna är alltså inte identiska överallt, men de jobbar alla mot samma mål.
Huvudmålet är enkelt: att göra alla byggnader – gamla som nya – så energieffektiva som möjligt.
Här är de viktigaste målen för EPBD:
- Att uppnå ett byggnadsbestånd utan utsläpp senast 2050.
- Att fastställa minimikrav på energieffektivitet (MEPS) för alla byggnader.
- Avveckling av värmepannor som drivs med fossila bränslen, med start genom subventioner från och med 2025.
- Att göra solcellsinstallationer till standard på nya byggnader.
Varför EPBD är viktigt för fastighetsägare och förvaltare
Byggnader är den största enskilda energiförbrukaren i Europa. Cirka 40% av energin som används i EU går till byggnader och de står för ungefär 36% av energirelaterade utsläppen av växthusgaser. (Direktiv EU) 2024/1275, Skäl 6)
Dessutom har cirka 75 % av byggnaderna i EU fortfarande dålig energieffektivitet. Det innebär slöseri med energi, högre räkningar och större utsläpp än nödvändigt.
EPBD inför regler som direkt påverkar hur du sköter dina byggnader. Direktivet täcker fyra huvudområden: renovering, utfasning av fossila bränslen, modernisering och digitalisering.
Viktiga EPBD-krav
1. Renovering kommer i första hand – minimikrav på energiprestanda (MEPS)
De flesta av Europas byggnader finns redan, och många är gamla och ineffektiva.
Enligt direktivet ska varje land utarbeta en plan för att renovera de minst energieffektiva byggnaderna. För icke-bostadsbyggnader, såsom kontor och butiker, innebär detta att de 16 % som är sämst måste renoveras senast 2030, och de 26 % som är sämst senast 2033. (Europeiska kommissionen, direktivet om byggnaders energiprestanda)
2. Energideklaration (EPC)
Du har förmodligen sett en energideklaration, eller EPC.
Direktivet skärper dessa och lägger dem på en gemensam EU-mall. Klass A betyder en byggnad med nollutsläpp; G täcker de allra sämst presterande byggnaderna i beståndet.(Direktiv (EU) 2024/1275, Skäl 14 och artikel 19)
Varför är detta viktigt nu? En tydligare och jämförbar märkning är till hjälp när du köper, hyr eller säljer. Den ger också banker ett enkelt sätt att se vilka byggnader som är värda att låna mot.

3. Utfasning av fossila bränslen
Direktivet fastställer en tidsfrist för att upphöra med användningen av värmesystem som drivs med fossila bränslen. Målet är att fasa ut användningen av fristående värmepannor som drivs med fossila bränslen senast 2040, vilket innebär att byggnaderna måste fasa ut kol-, olje- eller gaseldade värmepannor. (Bilaga II, mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna, direktiv C (f).
Detta innebär att du behöver planera i förväg och titta på alternativ som värmepumpar, anslutning till det lokala fjärrvärmenätet eller andra förnybara energilösningar.
4. Nya byggnader: nollutsläpp och förberedda för solenergi
Ska du bygga nytt? Standarden förändras. Enligt direktivet ska alla nya byggnader vara utsläppsfria från och med 2030, och nya offentliga byggnader från och med 2028. (Direktiv (EU) 2024/1275, artikel 7a & b)
Nya byggnader måste dessutom vara ”solcellsanpassade”, vilket innebär att de är utformade så att solpaneler enkelt kan monteras på dem i ett senare skede.

Viktiga deadlines och tidslinje för EPBD
Direktivet implementeras i etapper, så det är bra att veta vad som kommer och när. Här är de viktigaste milstolparna att hålla koll på:
- 2024: Den omarbetade EPBD träder i kraft (28 maj).
- 2025: Subventioner för fossila värmepannor börjar fasas ut.
- 2028: Nya offentliga byggnader måste vara utsläppsfria.
- 2030: Alla nya byggnader måste vara utsläppsfria. De sämsta 16% av icke-bostadsfastigheter måste renoveras.
- 2033: De sämsta 26% av icke-bostadsfastigheter måste renoveras.
- 2040: Alla byggnader måste byta ut värmepannor som drivs med kol, olja eller gas.
- 2050: Ett helt utsläppsfritt byggnadsbestånd i hela EU.
Dessa datum infaller snabbare än man tror. Ju tidigare du kartlägger dina byggnader mot dem, desto mer utrymme har du att planera och budgetera.
Vad fastighetsförvaltare bör göra nu
Du behöver inte lösa allt på en gång. Men du behöver en plan som bygger på fakta, inte gissningar. Börja med följande steg:
- Granska din nuvarande Energibesiktning, EPC, och energidata för varje byggnad.
- Identifiera de sämst presterande tillgångarna i din portfölj.
- Utvärdera eventuella värmesystem som fortfarande drivs av fossila bränslen.
- Utarbeta en plan för renovering i etapper, kopplad till ovanstående tidsfrister.
- Kontrollera dina funktioner för övervakning, automatisering och rapportering.
- Ta reda på hur ditt land implementerar direktivet i den nationella lagstiftningen.
Gå igenom dessa steg i prioritetsordning, och börja med dina sämst presterande byggnader och närmaste förestående deadlines. Ett bra första steg är att kontrollera hur din byggnad presterar nu, och sedan omvandla vad datan visar till en tydlig, kostnadsberäknad plan tillsammans med ansvariga och tidslinjer för varje åtgärd.
Gör regleringar till möjligheter
Efterlevnad handlar inte bara om renoveringar och tidsfrister – det handlar också om hur väl du sköter dina byggnader dag för dag. Där kommer tekniken in. EPBD uppmuntrar fastighetsförvaltare att använda byggnadsautomations- och styrsystem (BACS) för att hela tiden hålla koll på energianvändningen, snabbt upptäcka slöseri och automatiskt justera inställningarna för att spara energi. För större kommersiella byggnader kommer dessa system att bli ett krav.
Digitalisering är inte längre något "bra att ha" – det är nödvändigt. För att uppfylla dessa nya standarder behöver man kontinuerlig insikt i hur varje byggnad presterar. Detta är svårt när data är utspridd över flera system.
Vad uppkopplade byggnadsdata hjälper dig att göra
Bra data förvandlar efterlevnad från en gissningslek till en tydlig och hanterbar plan. Använd en smart byggnadsplattform för att göra uppgraderingar enklare och ge dig kontroll i varje steg på vägen. Vår plattform, Kiona, samlar all din energi- och byggnadsdata så att du kan övervaka prestanda, förenkla uppgraderingar och uppfylla EPBD-krav med tillförsikt. Den ansluter till dina befintliga system för att hjälpa dig att optimera energianvändningen och inomhusklimatet, vilket ger dig den portföljövergripande analysen du behöver.
Läs mer om hur vår plattform är integrerad i olika typer av byggnader